Finlands Svenska Handikappförbunds 10 teser inför kommunalvalet 2008

Finlands Svenska Handikappförbund strävar till att förverkliga jämlikhet och full delaktighet för funktionshindrade personer inom den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Detta genom att fungera som en paraplyorganisation för de svensk- och tvåspråkiga riksomfattande handikapp¬orga¬nisatio¬nerna som samarbetar med eller ansluter sig till förbundet.
I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder finns en förklaring på vad funktionshinder betyder. Enligt den engelska versionen (icke officiell svensk översättning) innebär begreppet funktionshinder ”en långvarig bestående funktionsnedsättning till exempel en neurologisk, en fysisk, en psykisk, en intellektuell eller en sensorisk nedsättning. Det krävs också att funktionsnedsättningen eller funktionsnedsättningarna hindrar den funktionshindrades möjlighet att fullvärdigt och jämlikt delta i samhällets verksamhet.” Tidigare har begreppet handikapp använts när det tals om personer men i och med en förändrad samhällssyn anses begreppet handikappad vara så starkt medicinskt relaterat att ordet funktionshindrad är att föredra.

Det skall vara roligt att leva

Att få leva ett så normalt liv som möjligt och bli bemött som alla andra borde vara en självklar sak för alla finländare idag. Ett självständigt liv med allt vad det kan innebära av stöd på livets alla delområden är därför också en av de centrala målsättningarna i det nuvarande regeringsprogrammet (Matti Vanhanen II). Handikappolitiken är en integrerad del av alla sektorer i samhället, vilket betyder att det inte enbart handlar om socialvård och planering av den fysiska miljön.


Alla är vi lika värda

Den grundläggande utgångspunkten för handikappolitiken är att mänskliga rättigheter och icke-diskriminering bör garanteras.

De mänskliga rättigheterna märks främst när de inte fungerar. I praktiken får personer med samma typ av funktionshinder ofta olika behandling och service beroende på var i landet de bor. Det strider mot de mänskliga rättigheterna. Kommunernas rangordning av olika funktionshinder och funktionshindrade kan också strida mot de mänskliga rättigheterna. Resursproblematiken anges ofta som orsak, men bristande resurser får aldrig vara ett argument för att en individ inte får sin lagliga rätt uppfylld eller behandlas olika.


Är bra för alla

Tillgänglighet är ändamålsenligt för alla kommuninvånare. Tillgänglighet innebär att alla kan vara med och delta. Tillgänglighet handlar om mycket mer än den fysiska tillgängligheten såsom rullstolsramper och hissar. Till och med attityder är en tillgänglighetsfråga.

Tillgänglighet för funktionshindrade kan även underlätta vardagen för alla kommuninvånare. T.ex. automatiska dörröppnare, funktionell belysning, osv. Det är lättare för alla att höra och uppfatta informationen riktigt om en talare eller föreläsare talar i mikrofon. Hög musik i allmänna kommunikationsmedel och i affärer kan upplevas som störande. Kommuninvånarna kan i en del fall bättre förstå och bearbeta myndighetstexter som är skrivna i lättläst form. Många skulle föredra att lyssna på information via ljudband. Skrivtolkens text stöder alla seminariedeltagare.


Alla har rätt att välja

Alla kommuninvånare strävar till att kunna leva ett självständigt liv och att därmed få bestämma över den egna vardagen. Att alla har rätt att välja innebär också att valfri hemkommun och valfritt boende bör stödas. De stora institutionerna för funktionshindrade i Finland bör avvecklas.

De finlandssvenska funktionshindrade bör också ha möjlighet att välja bland flera olika alternativa stöd- och serviceformer. Målet är att utveckla alternativ till dagens paketerbjudanden och möjlighet att välja mellan stöd i närsamhället eller specialiserat stöd längre bort från hemmet.

Målet är också att kunna använda sig av fritt val inom så många hjälpmedelsområden som möjligt. För en del funktionshindrade fungerar standardhjälpmedlen mycket bra medan andra funktionshindrade behöver individuellt anpassade hjälpmedel. Det är viktigt att kommunerna kan erbjuda tekniska lösningar som är anpassade till individens behov, vilka främjar och underlättar den funktionshindrades vardag och självständiga liv.

En funktionshindrad har också en egen vilja, egna behov och egna önskemål.


Alla vill bidra med något. Ingen vill vara en belastning för samhället.

En fungerande utbildning för att alla ska ha möjlighet att lära sig det som man behöver bör förverkligas. Möjlighet till livslångt lärande för upprätthållande av egna färdigheter bör även gälla funktionshindrade.

Säkerställande av service och stöd för studier samt sysselsättning främjar deltagande, utvecklar befintliga resurser och förebygger utslagning.

Tillgången till arbete och daglig verksamhet bör främjas. Arbete ökar deltagande och förebygger utslagning. Hinder för att delta i arbete bör avlägsnas och anställning av funktionshindrade personer bör underlättas. Detta för att sporra både arbetstagare och arbetsgivare. De funktionshindrade utgör oftast en outnyttjad resurs.



Ingen vill vara fattig

Ett rimligt uppehälle bör garanteras. Många funktionshindrade är idag låginkomsttagare eller pensionärer. Också förkortad arbetstid eller anpassade arbetsförhållanden bör vara ekonomiskt lönsamma för både arbetstagare och arbetsgivare. Rätt till jämlik lön på den öppna arbetsmarknaden får inte begränsa tillgången till andra nödvändiga stödformer.
Vår nuvarande lagstiftning och vårt nuvarande socialskydd försvårar eller begränsar lönearbete för funktionshindrade.


Alla vill simma i ankdammen

Finlandssvenska kulturella rättigheter bör tryggas också för funktionshindrade. Tillgången till egen kultur, möjlighet att vårda sin egen hälsa och att delta i idrottsaktiviteter är en förutsättning för att också funktionshindrade skall kunna tillvarata och upprätthålla sina personliga resurser och sitt välmående.


Fakta om finlandssvenskarna

Forskningen om funktionshinder och funktionshindrade bör förstärkas. Insamlandet av information om även svenskspråkiga funktionshindrades livskvalitet och levnadsförhållanden bör systematiseras och utvärderas. Stöd och service på svenska bör följas upp och kontinuerligt utvärderas.


Har du rampfeber?

Kommunen ansvarar för sina medborgare. Som kommunpolitiker ansvar du för att kommuninvånarna har möjlighet att leva ett drägligt liv samt att de får den service och det stöd de behöver. Det är kommunens som ansvar för att lagstadgad svensk service erbjuds i kommunen, samarbetsområdet eller samkommunen. Att funktionshindrade inte erbjuds och får det som de har laglig rätt till kan vara olagligt.

Svensk service bör garanteras genom att man ställer tillräckliga krav på verkliga kunskaper i svenska vid nyanställningar och upphandling av service och tjänster.


Dra nytta av vår kunskap. Uppföljning ger säkerhet.

Ett representativt handikappråd med verklig möjlighet till påverkan skall finnas i alla kommuner, alternativt på regional nivå i små kommuner. Handikapprådet bör fungera som en remissinstans för alla sektorer. Handikappolitik är något som berör alla nämnder och utskott i kommunen.

Det bör finnas tillgänglighetsstrategier och handikappolitiska program i varje kommun. Dessa bör utgöra verktyg som följs upp och utvärderas.

De funktionshindrade, deras närstående och handikapporganisationerna är experter på sin egen och de funktionshindrades vardag. Dra nytta av denna sakkunskap. De funktionshindrade och de svenskspråkiga handikapporganisationerna finns också till för er.

Finland bör få en egen handikappombudsman med kompetens att tillvarata även finlandssvenska funktionshindrades intressen. Det bör finnas ett tillgängligt och effektivt sanktions-, kontroll- och besvärssystem. Rätten till att använda sitt eget modersmål skall garanteras i en klagan eller eventuell besvärsprocess. Det nuvarande systemet är otillräckligt, ineffektivt och/eller för komplicerat. Utveckla detta och höj de funktionshindrades tilltro till den kommunala politiken, samhället och rättssystemet.


En av alla andra i KSSR

Våra funktionshindrade och de svenskspråkiga handikapporganisationerna är väl medvetna om att de inte är de enda som berörs av kommun- och servicestrukturreformen. För att ändå uppnå ett gott resultat med reformen kan ni som kommunpolitiker ta vara på de möjligheter som
lagstiftningen erbjuder till effektivare verksamhet, service av hög kvalitet och en starkare ställning för klienten. Det är viktigt att också stärka våra finlandssvenska funktionshindrades ställning.