Bostadsbidraget höjs för att motsvara höjningar i hyresnivån
Statsrådet har den 3 december 2009 gett en förordning om grunderna för bostadsbidraget för år 2010. De maximala boendeutgifterna höjs med 0,51 euro per kvadratmeter i månaden (5,7 procent). Höjningen motsvarar den höjningen som har skett i bostadsbidragstagarnas hyror mellan oktober 2008 till oktober 2009. Höjningen av de maximala boendeutgifterna höjer bostadsbidraget med i medeltal cirka 8 euro i månaden.
Självriskandelstabellerna för bostadsbidraget förblir oförändrade enligt grunderna för år 2009. Det har inte skett en stegring i utgifterna för fastighetens skötsel så normerna förblir i huvudsak oförändrade. De godtagbara vattenavgifterna höjs en aning för att motsvara den genomsnittliga höjningen av kostnaderna.
Enligt uppskattningar höjs det genomsnittliga bostadsbidraget från 250 euro i slutet av år 2009 till 260 euro före utgången av år 2010.
158 200 hushåll fick bostadsbidrag i november 2009. Enligt uppskattningar är omkring 160 000 hushåll bidragstagare i slutet av år 2009. Det är drygt 20 000 fler än året innan. År 2010 uppskattar man att andelen bidragstagare stiger ytterligare med omkring 14 000 på grund av det dåliga sysselsättningsläget. I slutet av år 2010 får uppskattningsvis omkring 174 000 hushåll bostadsbidrag.
Av bidragstagarna är cirka 63 procent arbetslösa hushåll, cirka 9 procent studerandehushåll och cirka 30 procent hushåll med förvärvsinkomster. Av bidragstagarna är 55 procent ensamboende men över hälften av anslagen betalas till barnfamiljer.
Behovet av bostadsbidragsanslag beräknas vara 552 miljoner euro år 2010. I år betalas stöd för uppskattningsvis 475 miljoner euro.
Pressmeddelanden 3.12.2009
www.stm.fi
Köerna till specialsjukvården har blivit allt längre efter sommaren
Medborgarnas tillgänglighet till specialsjukvård försämrades under sommaren. I de flesta sjukvårdsdistrikt ökade andelen patienter som väntat över ett halvt år på vård. Också behandlingstiden av remisser förlängdes. Vårdköerna har vuxit mest inom HNS-distriktets sjukhus och i Birkaland. Sämst är situationen för ögonsjukdomar och kirurgi, närmast gällande ortopedins tjänster.
Meddelande 15.10.2009
www.thl.fi
Bedömning av men som orsakats av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom preciseras
Regeringen föreslår att lagen om olycksfallsförsäkring ändras så att grunderna för menersättning preciseras. Menersättning betalas för allmänt bestående men som har förorsakats av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom. Men definieras på basis av en indelning av skadorna och sjukdomarna i 20 invaliditetsklasser.
Genom propositionen klarläggs begreppet allmän men. Med det skulle avses en försämrad funktionsförmåga på grund av olycksfall eller yrkessjukdom. Då man bedömer den nedsatta funktionsförmågan används som jämförelse funktionsförmågan hos en frisk person i samma ålder. De begränsningar som skadan eller sjukdomen orsakar i det dagliga livet skulle tas i beaktande.
Avsikten med menersättningen är ändå inte att ersätta den förlorade arbetsförtjänsten eller vården och hjälpbehovet för den invalidiserade. För dessa finns egna bestämmelser.
I den nya lagen skulle även ingå grundläggande bestämmelser om hur smärta beaktas vid bedömning av men. Invaliditetsklassen skulle höjas om skadan eller sjukdomen orsakar ovanligt stark kronisk smärta.
Syftet med regeringens proposition är att ändra invaliditetsklassificeringen i enlighet med den utveckling som har skett inom läkarvetenskapen. Men som orsakas av fysiska skador har minskat tack vare att hjälpmedlem har utvecklats och hindersfriheten i miljön blivit bättre. Vid bedömningen av men är det viktigt att även beakta hur betydelsen av de olika områdena för funktionsförmågan har förändrats. Betydelsen av den kognitiva och psykosociala funktionsförmågan, såsom förmågan att kommunicera, lära sig och tillämpa information, accentueras ofta mer än den fysiska prestationsförmågan då det gäller att klara sig i det dagliga livet.
Enligt förslaget ska genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas mer detaljerade bestämmelser om den invaliditetsklassificering genom vilka olika skador och sjukdomar som orsakat allmänt men relateras till varandra.
Regeringen fattade beslut om innehållet i lagförslaget torsdagen den 15.10 och avsikten är att republikens president avlåter propositionen till riksdagen fredagen den 16.10. Lagen skulle träda i kraft den 1.1.2010.
Pressmeddelanden 15.10.2009
www.stm.fi
Etiska frågor inom socialvården behandlas i fortsättningen av Etene
Den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården (ETENE)
behandlar från och med början av september även frågor som gäller det
sociala området och klientens ställning. Regeringen föreslog torsdagen den
20 augusti att lagarna som hänför sig till detta ska stadfästas. Avsikten är
att republikens president stadfäster lagarna på fredag.
Etene behandlar fortsättningsvis också etiska frågor som gäller hälso- och
sjukvård och klientens ställning. Förutom de gemensamma etiska frågorna inom
social- och hälsovården behandlar den riksomfattande delegationen också
separata etiska frågor inom de båda områdena.
De etiska frågorna inom social- och hälsovården inbegriper utövande av de
grundläggande fri- och rättigheterna samt jämlikhet, rättvisa och
människovärde. Det behövs också en etisk diskussion om den persons ställning
som anlitar service liksom om personens delaktighet, synlighet och roll samt
om den ökande användningen av teknologi, tekniska hjälpmedel och
informationsteknik inom service och skötsel.
Pressmeddelanden 20.08.2009
www.stm.fi
Förbättringar i invalidpensionerna
Invalidpensionen för unga förbättras och det hindras att pensionen minskar
då invalidpensionen omvandlas till ålderspension. Nivån på invalidpensionen
förbättras genom att ändra kalkyleringen av den återstående tiden och genom
att höja engångsförhöjningarna.
Regeringen föreslog torsdag den 13 augusti att lagarna om ändring av lagen
pension för arbetstagare och vissa lagar som har samband med den godkänns.
Presidenten ska stadfästa lagarna på fredag. De ändringar som gäller
deltidspension är avsedda att träda i kraft från ingången av 2011 och de
andra lagarna från ingången av 2010.
Nivån på invalidpensionen förbättras genom att man höjer tillväxtprocenten
för pensionen för den återstående tiden i åldern 50-63. Samtidigt höjer man
beloppet av den engångsförhöjning som görs i invalidpensionerna. Dessutom
beaktas studier som leder till examen och vård av barn yngre än tre år med
stöd för hemvård när pensionen för den återstående tiden räknas.
Tillämpningen av livslängdskoefficienten ändras i fråga om invalidpensioner
på så sätt att koefficienten inte alls tillämpas på invalidpensioner som
börjat före år 2010 och från och med år 2010 tillämpas i lindrigare form då
invalidpensionen börjar.
Den nedre åldersgränsen för deltidspension höjs till 60 år och
pensionstillväxt på basis av inkomstbortfall vid deltidspension slopas.
Ändringarna i deltidspensionen gäller dem som är födda år 1953 eller senare.
Intjänandet av arbetspension under alterneringsledighet ändras så att
pension tjänas in på det belopp som utgör 55 procent av den förtjänst som
alterneringsersättningen grundar sig på.
Pressmeddelanden 13.08.2009
www.stm.fi
Användningen av servicesedlar utvidgas i början av augusti
Möjligheterna att utnyttja servicesedlar utvidgas till att gälla alla
social- och hälsovårdstjänster med undantag av jourtjänster och ofrivillig
vård. Kommunerna bestämmer om systemet med servicesedlar tas i bruk och om
serviceutbudet, samt godkänner serviceproducenterna för vars tjänster sedeln
kan användas som betalningsmedel.
Regeringen föreslog torsdagen den 16 juli att propositionen om servicesedlar
inom social- och hälsovården ska stadfästas. Republikens president har för
avsikt att stadfästa lagarna fredagen den 24 juli. Lagarna träder i kraft
den 1 augusti.
Med reformen ändras inte kommunernas skyldighet att organisera social- och
hälsovård för sina invånare. Med hjälp av systemet med servicesedlar ordnas
offentliga social- och hälsovårdstjänster med hjälp av privata producenter.
Andra sätt att organisera kommunala tjänster är kommunernas och
samkommunernas egen produktion och att anskaffa service i form av
köptjänster av offentliga eller privata tjänsteleverantörer.
Målet med lagen om servicesedlar är att öka klientens valmöjligheter,
förbättra tillgången på service, göra produktionen av service mångsidigare
samt främja samarbetet mellan kommunerna, näringsväsendet och privata
serviceproducenter. Om värdet på servicesedlarna som utnyttjas för tjänster
i hemmet bestäms ännu i lagen om socialvård och i folkhälsolagen.
Kommunerna bestämmer värdet på servicesedeln
Kommunerna har skyldighet att informera sina klienter om värdet på
servicesedeln och om hur självriskandelen bestäms, om serviceproducenternas
prissättningar och klientavgifter samt ge råd till sina klienter om
användningen av servicesedlarna. Då kommunen ger en servicesedel beviljar
den klienten en ersättningsförbindelse för kostnaderna till ett värde som
kommunen i förväg har fastställt.
Klienten har också möjlighet att vägra använda servicesedeln. Då måste
kommunen hänvisa klienten till kommunala tjänster producerade på annat sätt.
Värdet på servicesedeln måste vara tillräckligt, så att klienten i praktiken
kan välja servicesedeln som en realiserbar metod. För de tjänster som enligt
lagen om klientavgifter har beslutats ska vara avgiftsfria måste
servicesedelns värde fastställas så att klienten inte behöver stå för
självrisk andelen. Ett undantag utgör hjälpmedlen för medicinsk
rehabilitering. Där får den klient som valt servicesedeln stå för den
överstigande delen av kostnaden om han eller hon skaffar ett hjälpmedel som
är dyrare än gängse hjälpmedel som motsvarar personens individuella behov.
Kommunen har möjlighet att i enskilda fall fastställa ett högre värde på
servicesedeln, om klientens utkomstförutsättningar äventyras på grund av den
höga självriskkostnaden.
Den andelen av servicens pris som klienten ska betala själv kan variera
beroende på klientens inkomster och servicesedelns form. Kommunerna
bestämmer omfattningen av servicesedelns brukstagning och utformning, varför
det kan finnas skillnader mellan kommunerna om hur verksamheten organiseras
och genomförs.
Pressmeddelande 16.07.2009
www.stm.fi
Minister Risikko: Lagen om servicesedlar breddar klientens valfrihet
"Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården breddar klientens
frihet att välja sina tjänster och ger kommunerna mångsidigare möjligheter
att organisera tjänster", konstaterar omsorgsminister Paula Risikko om det
mest centrala i innehållet av reformen.
Servicesedeln har varit i bruk i hemservicen sedan år 2004. I och med
reformen täcker servicesedeln alla tjänster inom social- och hälsovården med
undantag av brådskande jourtjänster och ofrivillig vård.
Lagändringen förväntas bättra tjänsternas effektivitet på samma sätt som i
Sverige. Till exempel då Stockholms läns landsting tog i bruk servicesedeln
ökade antalet läkarbesök, men kostnaderna ökade inte. Såväl Finlands som
Sveriges konkurrensmyndigheter har förutspått att ökad effektivitet och
sänkta priser blir följden av att det uppstår större möjlighet till
valfrihet på marknaden. Om det endast finns en som erbjuder offentlig
service inom kommunen uppstår ingen sådan konkurrensfördel.
Lagändringen förväntas öka valfriheten för de personer som utnyttjar social-
och hälsovårdstjänster och sålunda förbättra klientens ställning. För
tjänsteutövarna i kommunerna och samkommunerna ökar reformen den ekonomiska
transparensen och möjligheterna att jämföra olika produktionssätt.
Reformen underlättar administrationen, då man kommer undan den tungrodda
konkurrensutsättningen inom servicen och kommer fram till enklare metoder
att godkänna den. Småföretagarnas verksamhetsförutsättningar inom social-
och hälsovårdsservicen förbättras då stora volymer och komplicerade
anskaffningsprocedurer inte är ett hinder för att komma in på marknaden. Nu
placeras alla företag på samma linje och klienten kan välja hurudan service
och av vem han eller hon köper.
Lagen om servicesedlar ålägger kommunen att följa med serviceproducenternas
priser. Klienternas likvärdighet för att erhålla service säkras genom att
servicesedelns värde enligt lagen ska vara så stort att egenandelen av
kostnaderna förblir rimlig. Republikens president torde den 24.7. 2009
stadfästa lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården samt ändringen
av 12 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.
Lagändringarna om servicesedeln träder i kraft 1.8.2009. Social- och
hälsovårdsministeriet ger i början av oktober kommunerna anvisningar som
stöder verkställandet av servicesedelreformen.
Pressmeddelande 16.07.2009
www.stm.fi
Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2010
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår inom sitt förvaltningsområde ett
anslag på 11,3 miljarder euro, vilket är 1,8 miljarder euro högre än det här
årets egentliga budget. Förhöjningen av anslaget beror på att arbetsgivarnas
folkpensionsavgift slopas och på den försvagade konjunkturen, som inverkar
bland annat på utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa och på
bostadsstödet.
Gränsen mellan öppna vården och institutionsvård föreslås fortsättningsvis
att avskaffas. Det föreslås att det ska betalas vårdbidrag för pensionärer
till pensionstagare i institutionsvård från och med 1.1.2010.
Återgången till arbete för personer med invaliditetspension ska underlättas
genom en fyraårig lag som träder i kraft 1.1.2010 och som gör det möjligt
att förtjäna åtminstone 600 euro i månaden utan att det inverkar på
pensionen. År 2010 uppskattas förslaget spara 0,3 miljoner euro i
folkpensionsutgifter.
Statens ersättning till kommunerna för organiserandet av arbetsverksamhet i
rehabiliteringssyfte föreslås vara 16,5 miljoner euro för år 2010. Det
föreslås att åldersgränsen för arbetsverksamhet stryks från lagen om
arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte från början av år 2010.
Kommunernas statsandelar för social- och hälsovården
Statsandelarna för kommunernas social- och hälsovård och utbetalningen av
dem flyttas i början av år 2010 till finansministeriet. Den strategiska
ledningen och verksamhetsstyrningen av statsandelarna förblir Social- och
hälsovårdsministeriets uppgift.
Höjningen av statsandelen på 21,25 miljoner euro riktas bland annat till att
genomföra reformen av lagen om service och stöd på grund av handikapp,
förbättra skol- och studerandehälsovården och moderskaps- och
barnrådgivningstjänsterna samt för att utveckla primärvården och servicen
för äldre personer.
Statens ersättningar till hälso- och sjukvårdsenheterna för kostnader
orsakade av läkar- och tandläkarutbildning höjs med 5,0 miljoner euro.
Organiserandet av tolktjänster för gravt handikappade överförs till
Folkpensionsanstalten från och med 1.9.2010. Behovet av anslag för
tolktjänster inklusive omkostnader för år 2010 beräknas till 5,9 miljoner
euro. Motsvarande minskningar har gjorts på statsandelarna för kommunernas
grundservice.
För Folkpensionsanstaltens behovsprövade rehabilitering används högst 105,6
miljoner euro. Driftsersättningen för rehabiliteringspenningen höjs med en
euro. Från början av år 2010 är därmed driftsersättningen 9 euro per dag.
Självständig behandling utförd av tandhygienist enligt tandläkares
ordination föreslås bli ersättningsgill från sjukförsäkringen från och med
1.1.2010.
Läs mera om budgetförslaget på www.stm.fi
FPA får rätt att få klientuppgifter som gäller tolktjänster för handikappade
Regeringen föreslår att Folkpensionsanstalten ska få rätt att få klientuppgifter som gäller tolktjänster för handikappade på begäran från kommunerna från och med början av år 2010. Regeringen fattade beslut om innehållet i lagförslaget torsdagen den 18 juni. Republikens president har för avsikt att ge propositionen till riksdagen fredagen den 26 juni.
Avsikten är att ansvaret för ordnande och finansiering av tolktjänster för handikappade ska överföras från kommunerna till Folkpensionsanstalten från och med början av år 2010. Syftet med lagen är att göra det möjligt att överföra verkställandet av tolktjänsten från kommunerna till FPA på så sätt att tjänsten kan ordnas utan avbrott trots överföringen.
Med stöd av lagen ska en socialvårdsmyndighet utan hinder av sekretessbestämmelserna till FPA lämna klientuppgifter som FPA behöver för att kunna bevilja och ordna tolktjänster. Sådana uppgifter är bland annat personuppgifter som gäller den som får tolktjänst samt väsentliga uppgifter med tanke på beviljande och ordnande av tolktjänst som socialvårdsmyndigheterna har. Uppgifterna ska lämnas till FPA på dess begäran.
Pressmeddelande 224/2009
18.06.2009
www.stm.fi svenska
Kommittén mot tortyr informerades om utvecklingen av förhållandena i slutna inrättningar
Finlands regering har gett sitt svar till Europeiska kommittén för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). I svaret redogör man för vilka åtgärder de finska myndigheterna har vidtagit med anledning av CPT:s inspektionsbesök i april 2008.
Det var fråga om CPT:s fjärde periodiska inspektion i Finland. Kommittén besökte sju polisinrättningar, en tillnyktringsstation, en förvarsenhet för utlänningar, tre fängelser och två psykiatriska sjukhus.
Beträffande de psykiatriska institutioner rekommenderade kommittén att man borde ha tillgång till ett utlåtande av en psykiater som inte hör till personalen i sjukhuset där patienten i fråga vårdas när man överväger att ta in en patient för vård oberoende av patientens vilja och att fortsätta med vården. I sitt svar konstaterar Finland att när någon tas in för vård mot sin vilja förutsätts fyra läkares bedömning av om villkoren för vård uppfylls. I den nationella planen för mentalvårds- och missbrukararbete föreslås att det skapas en bedömningspraxis med utomstående sakkunniga för den psykiatriska sjukhusvården. På så sätt blir beslutsfattandet tillförlitligare och öppnare samt förbättras patientens rättsskydd. Behoven av att revidera bestämmelserna bedöms i samband med att mentalvårdslagen revideras.
17.06.2009
Justitieministeriet
Effektivare handläggning av besvär vid besvärsnämnden för social trygghet
Handläggningen av besvär vid besvärsnämnden för social trygghet (Somla) har effektiverats i början av år 2009. I år har besvärsnämnden handlagt fler ärenden jämfört med hur många som har kommit in. I medeltal har nämnden handlagt över 2 100 ärenden i månaden. Under tidigare år har nämnden lyckats minska kön med ungefär 1 000 fall i början av året. Samtidigt har handläggningstiden för besvär förkortats. Situationen vid besvärsnämnden för social trygghet behandlades vid den socialpolitiska ministerarbetsgruppens möte torsdagen den 4 juni.
Vid besvärsnämnden vidtogs förra året flera betydande åtgärder för att förkorta handläggningstiden. Följderna av reformerna var inte så framträdande under år 2008 eftersom de i huvudsak förverkligades i slutet av året. Den förkortade handläggningstiden syns ändå i statistiken på så sätt att besvärsnämnden under första halvåret av år 2008 handlade 1 100 - 1 400 ärenden varje månad medan antalet handlagda ärenden under årets fem sista månader hade stigit till 1 600 - 2 200 per månad.
År 2008 handlade besvärsnämnden 18 219 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden var cirka 16 månader. Sjukförsäkringsärenden handlades inom ungefär 11 månader och rehabiliteringsärenden inom cirka 12 månader.
Efter en lagändring i januari 2007 blev besvärsnämnden för social trygghet första besvärsinstans för alla de besvärsärenden om utkomstskyddsförmåner som nämnden tidigare fungerande som högsta besvärsinstans för. I augusti 2008 trädde en lag i kraft vars syfte är att förkorta handläggningstiderna och därmed förbättra rättsskyddet för ändringssökanden.
Pressmeddelande 206/2009
04.06.2009 13:34
www.stm.fi svenska
Minister Hyssälä: Funktionshindrades sysselsättning ska underlättas
OECD:s möte för arbets- och socialministrar går av stapeln i Stockholm den 14-15 maj. Finland representeras vid mötet av social- och hälsovårdsminister Hyssälä. Temat för mötet är att undanröja hinder för funktionshindrades sysselsättning. Under mötet diskuteras bland annat hur den ekonomiska recessionen inverkar på sysselsättningen för funktionshindrade.
Minister Hyssälä berättar under sitt anförande den 15 maj om Finlands erfarenheter från föregående recession och om Sata-kommitténs arbete för att bereda reformen av socialskyddet. Hon betonar att Sata-kommitténs målsättning är att skapa ett socialskyddssystem som uppmuntrar till arbete och är finansiellt hållbart, och som samtidigt ger en tillräcklig social trygghet åt alla som behöver det. Minister Hyssälä poängterar att man i reformen ska fästa uppmärksamhet vid det nuvarande socialskyddets komplicerade och svårbegripliga förmånsstruktur med fördröjda behandlingar som följd.
Minister Hyssälä konstaterar i sitt tal att vi behöver åtgärder som ökar personernas kunskaper och upprätthåller och förbättrar arbets- och funktionsförmågan. Hon berättar att Sata-kommittén föreslår en balansering av den ekonomiska försörjningskvoten bl.a. genom att underlätta sysselsättningen för funktionshindrade, genom att senarelägga pensionsövergången och genom att uppmuntra pensionärer att delta i arbetslivet mera än idag.
Pressmeddelande 184/2009
14.05.2009 13:39
www.stm.fi svenska
Mer omfattande användning av servicesedlar i social- och hälsovårdstjänster
Det föreslås att användningen av systemet med servicesedlar utvidgas i social- och hälsovårdstjänster. Kommunerna bestämmer om införandet av ett system med servicesedlar och serviceurvalet samt för förteckning över de privata serviceproducenter som den har godkänt och vars tjänster får betalas med en servicesedel. Regeringen föreslog torsdagen den 5 mars en lag om servicesedlar inom social- och hälsovården. Avsikten är att republikens president ska överlämna propositionen till riksdagen fredagen den 13 mars.
Reformen ändrar inte kommunernas skyldighet att ordna social- och hälsovård för sina invånare. Servicesedlar är ett sätt att ordna tjänster inom offentlig social- och hälsovård med hjälp av privata serviceproducenter. Andra sätt att ordna kommunal service är kommunernas och samkommunernas egen produktion och köpta tjänster från offentliga eller privata serviceproducenter.
Målet med servicesedeln är att öka valmöjligheterna för klienter, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare samt främja samarbetet mellan kommunerna, det kommunala näringslivet och de privata serviceproducenterna. Bestämmelserna om värdet på de servicesedlar som beviljas för tjänster som ges i hemmet ska fortsättningsvis ingå i socialvårdslagen och folkhälsolagen.
Lagarna avses träda i kraft den 1 juni 2009.
Kommunen ska fastställa ett rimligt värde för servicesedeln
Kommunerna är skyldiga att informera klienterna om hur servicesedelns värde och självriskandel fastställs, serviceproducenternas priser och klientavgifterna samt att ge råd till klienterna när det gäller användningen av servicesedlar. När kommunen ger klienten en servicesedel förbinder den sig samtidigt ett ersätta kostnaderna till ett visst, av kommunen förhandsbestämt värde.
Om klienten vägrar ta emot en servicesedel när det gäller tjänster som kommunen är skyldig att ordna ska kommunen hänvisa klienten till kommunala tjänster som ordnas på annat sätt.
Servicesedelns värde ska fastställas till ett rimligt pris, så att klienten i praktiken kan välja att använda servicesedel för tjänsten. När det gäller de tjänster som enligt klientavgiftslagen är avgiftsfria ska servicesedelns värde bestämmas så att klienten inte tvingas betala för tjänsten. Ett undantag utgör hjälpmedlen för medicinsk rehabilitering. Då ska en klient som har valt att använda servicesedel själv betala en del av priset på hjälpmedlet om han eller hon skaffar ett hjälpmedel som är dyrare än ett sedvanligt hjälpmedel som motsvarar klientens individuella behov.
Kommunen ska ha möjlighet att i enskilda fall bestämma ett högre värde på servicesedeln om förutsättningarna för klientens utkomst äventyras på grund av självriskandelen.
Systemet med servicesedlar ger kostnadsinbesparingar om det lyckas
Införandet av systemet med servicesedlar ökar något kommunernas kostnader för administration av social- och hälsovårdstjänster. Det har bedömts att införandet av systemet ökar produktiviteten och ger kostnadsinbesparingar om det lyckas.
Den del av tjänstens pris som ska betalas av klienten kan variera beroende på klientens inkomst och vilken form av servicesedel som används. Kommunerna bestämmer i vilken omfattning servicesedeln införs och vilken form av servicesedel som används och därför kan skillnaderna mellan kommunerna när det gäller ordnandet och genomförandet av verksamheten vara betydande.
Pressmeddelande 70/2009
05.03.2009 14:13
www.stm.fi svenska
Arbetsbanker främjar sysselsättningen bland personer med nedsatt funktionsförmåga
Ett nationellt försök med arbetsbanker som ska främja sysselsättningen bland till exempel personer med nedsatt funktionsförmåga och långtidsarbetslösa har startat i Finland. Sju arbetsbanker kommer att grundas runt om i landet och bankerna backas upp av ett samarbetsnätverk som bildas av sju aktörer. Syftet med arbetsbankerna är att sysselsätta personer som är i en svag ställning på arbetsmarknaden.
Avsikten är att göra upp modeller för hur man med hjälp av arbetsbanken kan sysselsätta personer som klarar av att arbeta på deltid och långtidsarbetslösa på den så kallade fria marknaden. Arbetsbanken hyr ut arbetskraft till företag och samfund. Tack vare att arbetstagarna står i ett anställningsförhållande till arbetsbanken är det enklare för företag att anställa personer som kan arbeta på deltid. Då arbetstagaren inte arbetar i företaget eller i arbetsbanken får han eller hon utbildning eller rehabilitering.
Arbetsbanken kan samla till exempel sysselsättningsåtgärder, social- och hälsovårdstjänster och arbetskraftsservicen till en helhet.
Arbetsbankerna utgår från arbetslivet och tillgodoser företagens arbetskraftsbehov. Social- och hälsovårdsministeriet tror att företag som förbereder sig för bristen på arbetskraft på grund av den åldrande befolkningen är intresserade av arbetsbankerna. Alla arbetslösa får anmäla sig till arbetsbanken men bankerna fattar själva beslut om vem de anställer.
Med försöket vill man förutom att förbättra livskvaliteten bland personer som är svårt sysselsatta också förbereda sig för förändringen i åldersstrukturen. Enligt uppskattningar kommer förändringen i åldersstrukturen att förorsaka brist på arbetskraft under nästa årtionde. Samtidigt blir det svårare att finansiera den sociala tryggheten.
Regionala aktörer utnämndes
Social- och hälsovårdsministeriet har utnämnt sju regionala aktörer som ska ha hand om det praktiska förverkligandet av arbetsbankerna tillsammans med Edupoli. Sju nätverkspartners deltar också i verksamheten. Alla regionala aktörer har erfarenhet av att hyra ut lönesubventionerad arbetskraft. Dessutom kan aktörerna erbjuda medlemmarna i arbetsbanken arbete under den tid som företagen inte sysselsätter dem.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en ledningsgrupp som består av representanter från ministeriet, Sata-kommittén, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet samt Finlands Kommunförbund.
Försöket med arbetsbanker hänför sig till Sata-kommitténs linjedragningar. Kommittén som arbetar med reformen av den sociala tryggheten får ta emot en delrapport i september. I rapporten ingår en utvärdering av resultaten på basis av praktiska erfarenheter och vid behov gör kommittén upp förslag om förändringar i de sociala förmånerna som på ett bättre sätt skulle stöda sysselsättningen. Försöket med arbetsbanker pågår till slutet av året och efter det fattar man beslut om en eventuell fortsättning.
Pressmeddelande 42/2009
10.02.2009 08:45
www.stm.fi svenska
Arbetsgrupp tillsätts för att revidera socialvårdslagstiftningen
(Pressmeddelande 8.5.2009)Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över socialvårdslagstiftningen. Arbetsgruppen har som uppgift att utreda behovet av att revidera helhetsstrukturen, tillämpningsområ-det och innehållet i socialvårdslagarna. I praktiken innebär detta att omkring tjugo lagar utvärderas, samordnas och revideras. Lagarna gäller bland annat äldreomsorg, handikappservice, dagvård, barn-skydd och utkomstskydd.
En motsvarande grundlig utvärdering utfördes senast år 1971, då socialvårdens principkommitté tog ställning till ordnandet av socialvård. I början av 1980-talet stiftades en ny socialvårdslag som sedan dess har fungerat som ett slags allmän samlingslag.
”Revideringen av socialvårdslagstiftningen är ett övergripande utvärderings- och revideringsarbete som berör hela fältet och som är nödvändigt bland annat på grund av kommun- och servicestrukturre-formen. Andra orsaker till att lagarna ses över är revideringen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt ändringarna i statsandelslagstiftningen”, konstaterade omsorgsminister Paula Risikko under se-minariet Sosiaalihuolto 2020, där hon gav råd för hur arbetsgruppen ska inleda sitt arbete.
Arbetsgruppen ska lämna ett förslag till centrala riktlinjer för revideringen av socialvårdslagstiftningen före utgången av mars 2010. På basis av de fastställda riktlinjerna utformar arbetsgruppen ett förslag om hur innehållet i socialvårdslagstiftningen ska revideras. Arbetsgruppens mandat löper ut 31.12.2011.
Förändringarna i omvärlden förutsätter en omvärdering av socialvårdslagstiftningen
Socialvårdslagen stiftades för över 25 år sedan. Lagen har reviderats och ändrats flera gånger efter att den trädde i kraft. De grundläggande utgångspunkterna, huvudpunkterna för tillämpningsområdet och lagens syfte har inte ändrats nämnvärt, men den föränderliga omvärlden förutsätter att lagen omvärde-ras och utvecklas. Till exempel ska principerna om befolkningens övergripande välfärd och tidigt in-gripande framhävas i lagstiftningen. Också de speciallagar som stiftades för att komplettera socialvår-den på 1980- och 1990-talen ska ses över.
En del nödvändiga åtgärder har redan inletts. Barnskyddslagen har reviderats och som bäst omarbetas lagen om handikappservice, lagen för utvecklingsstörda och dagvårdslagstiftningen. Det finns rätt få bestämmelser om åldrande och äldre, och pressen på att omvärdera äldres stöd- och servicebehov har ökat också när det gäller lagstiftningen.
Förändringarna i omvärlden skapar utmaningar för lagens tillämpningsområde och innehåll. Viktiga frågor är den lagstadgade basservicen och dess förhållande till socialvårdens specialtjänster och andra närliggande funktioner, i synnerhet hälso- och sjukvården samt samarbetet med andra sektorer.
För mer information:
Arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Päivi Sillanaukee, tfn (09) 160 73313
Biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn (09) 160 73773
Vammaisfoorumis pressmeddelande om förslaget till förändringar i handikappservicelagen
7.10.2008 Vammaisfoorumi ry tiedottaa
Vammaisfoorumi tukee lakiesitystä vaikeavammaisten henkilökohtaisesta avusta
Maamme vammaisten ihmisten toiveena on jo yli kymmenen vuoden ajan ollut subjektiivinen oikeus henkilökohtaiseen avustajaan.
Henkilökohtainen apu on vaikeavammaisille ihmisille välttämätöntä jokapäiväisessä elämässä. Vammaisfoorumi iloitseekin nyt tehdystä vammaispalvelulain muutosesityksestä, joka lisää huomattavasti vammaisten ihmisten yhdenvertaisuutta. On myös huomionarvoista, että lainmuutoksen myötä palvelusuunnitelmien asema vahvistuu. Lainmuutos on toteutuessaan merkittävin vammaisia ihmisiä koskeva lakiuudistus 20 vuoteen.
Laki tulee toteutuessaan voimaan 1.9.2009. Vammaisfoorumi pitää tärkeänä esitetyn aikataulun toteutumista ja uskoo ensi vuodelle varatun laskennallisen reilun 6 miljoonan euron kokonaismäärärahan riittävän ensi vuoden neljän kuukauden tarpeeseen. Seuraavien vuosien osalta tarvitaan lisärahoitusta, vaikka uudistuksessa on pitkälle kyse olemassa olevien resurssien uudelleen kohdentumisesta. Missään tapauksessa ei kyse ole satojen miljoonien eurojen lisärahoituksesta.
Vammaisfoorumi on pitänyt lakiuudistuksessa keskeisenä turvata vammaisten ihmisten itsemääräämisoikeus. Tämän suhteen on pitkälle onnistuttukin. Lakiesityksen heikoimpana kohtana Vammaisfoorumi näkee sen, että lakiehdotukseen on kuitenkin haluttu sisällyttää yhtenä avun järjestämistapavaihtoehtona kunnille mahdollisuus järjestää henkilökohtainen apu omana toimintana tai kunnan ostamana palveluna. Tämä mahdollisuus saattaa joidenkin vaikeavammaisten ihmisten kohdalla merkitä itsemääräämisoikeuden kaventumista.
Vammaisfoorumi näkee erittäin tärkeänä, että maassamme tuetaan henkilökohtaiseen apuun liittyviä kehittämishankkeita, jotta voidaan turvata avustajien rekrytointi ja koulutus. Esimerkkinä tällaisesta kehittämishankkeesta on vammaisjärjestöjen yhteinen Sentteri-projekti, jonka tavoitteena on luoda maahamme kattava avustajakeskusten verkosto.
Henkilökohtaisessa avussa ei pääsääntöisesti ole kyse hoidosta, jolloin avustajien koulutukseksi riittää usein esimerkiksi oppisopimustyyppinen perehdytys. Koulutustarpeet ja mahdollinen työvoimapula eivät saa olla peruste lain lykkäämiselle.
Suomen Vammaisfoorumiin kuuluu 27 järjestöä, joiden jäseninä on 320.000 kuntalaista.
Lisätietoja: Vammaisfoorumin pj, järjestöjohtaja Merja Heikkonen, Näkövammaisten Keskusliitto ry, 050 383 5226, merja.heikkonen@nkl.fi
Omsorgsminister Paula Risikko tog igår (17.6.2008) emot förslaget till ny lag om hälso- och sjukvård av den arbetsgrupp som utarbetat förslaget. Arbetsgruppen har haft som uppgift att föreslå hur en sammanslagning av folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård kan se ut. Läs mera på social- och hälsovårdsministeriets hemsida, www.stm.fi, svenska
En arbetsgrupp föreslår att systemet med servicesedlar utökas och förstärks genom att stifta en ny lag (25.6.2008)
Arbetsgruppen som utarbetat ett förslag om att bestämmelserna om servicesedlar skall ingå en lag om servicesedlar överlämnade förslaget till minister Risikko onsdagen den 25.6.2008. Man hoppas på att stiftandet av en lag skall effektivera och utvidga användningen av servicesedlar i kommunerna. Redan nu kan servicesedlar användas inom hemvården och hemsjukvården, men tyvärr har detta system hittills inte utnyttjas optimalt. Lagen planeras att träda i kraft under år 2009.
Det föreslås att klienterna och patienterna inte skall ha subjektiv rätt till servicesedlarna och att han eller hon kan säga nej till användningen av dem. För en del tjänster kommer det att finnas en självriskandel men inte för redan avgiftsfria tjänster, bland annat viss service och stöd för funktionshindrade.
Minster Risikko sa att lagförslaget leder till att serviceutbudet blir mera mångsidigt, klientens valmöjligheter förbättras och att kostnadsmedvetenheten ökar. Minister Risikko påpekade också att det är viktigt att kommuninvånarna får tillräcklig information omvalmöjligheterna och att ansvaret för servicen i sista hand ligger på kommunen fast serviceproducenten i sig ansvar för servicens kvalité.
JO-beslut
JO Riitta-Leena Paunio konstaterar att ett utdrag ur patientjournalen skall översättas till finska eller svenska om patienten begär det. Beslutet finns på finska på JOs hemsida, 10.6.2008, Dnro 3086/06
Social- och hälsovårdavgifterna ändras
Stadsfäster republikens president lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och socialvårdslagen träder lagen i kraft den 1.8.2008. Ändringen leder till att bland annat att vårdavgiften som uppbärs för tjänster under närståendevårdares ledighet och värdet för servicesedeln för social- och hälsovården samt inkomstgränserna som baserar sig på värdet justeras. Avgiftstaket för avgifterna inom hälsovården höjs inte ännu.
läs mera på social- och hälsovårdsministeriets hemsida
Tröskeln rf har lämnat in en polisanmälan (pressmeddelande 5.6.2008). Miljöministeriet har sänt ut en förfrågan till yrkesverksamma inom bostadsbyggnadsbranschen i vilken de bland annat frågar efter onödiga byggnadskostnader (svarstiden har utgått). Enligt förfrågan är onödiga kostnader sådana som inte medför något mervärde för miljöns och omgivningens kvalité eller för invånarna, exempelvis byggande av ramper, tillgängliga badrum och andra rum och hissar. I anhållan om förundersökning frågar sig Tröskeln rf om de tjänstemän som ansvarar för förfrågan gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter, diskriminering av funktionshindrade personer och hets mot folkgrupp. (Läs det finska pressmeddelandet på www.kynnys.fi)
Funktionshindrades och rörelsehindrades passagerartjänst vid flygresa sköts från och med 26.7.2008 av flygplatserna istället för flygbolagen, samtidigt utvidgas tjänsten. Läs mera på Finavias (luftfartsverkets) hemsida www.finavia.fi, meddelandet kommer på svenska före midsommar.
Europeiska kommittén för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) har varit på inspektionsresa i Finland i april. CPT har nu skrivit sin preliminära rapport. I den ingår bland annat att kommittén kräver att Finland gör upp en plan om isoleringspraxisen och till buds stående resurser för användningen av isoleringen vid psykiatriska sjukhus. Planen bör ange hur användningen av isoleringen vid psykiatriska sjukhus kan minskas. Under sin inspektionsresa besökte kommittén bland annat Gamla Vasa psykiatriska sjukhus. Läs mera på justitieministeriets hemsida, www.om.fi
Enligt statistikuppgifter från STAKES finns det fortfarande problem med vårdgarantin inom en del hälsocentralområden
Regeringen föreslår att arbetssättet vid besvärsnämnden för social trygghet effektiviseras. Besvärsnämnde för social trygghet är första besvärsinstans för FPAs beslut. Målet är att förkorta den genomsnittliga handläggningstiden från 13 månader till sex månader. Antalet besvär som gäller bland annat invalidpension, handikappförmåner och allmänt bostadsbidrag har ökat under senare år. (SHM 15.5.2008) Mera info finns på www.stm.fi, svenska.
Medicine doktor Päivi Sillanaukee har av statsrådet utnämnts till avdelningschef vid avdelningen för social- och hälsovårdstjänster vid social- och hälsovårdsministeriet (SHM) fr.o.m. den 9 juni. Avdelningschefen vid avdelningen för social- och hälsovårdstjänster har en betydande roll vid verkställigheten av servicestrukturreformen i kommunerna och revideringen av lagstiftningen om social- och hälsovården. (SHM 15.5.2008) Mera info finns på www.stm.fi, svenska.
Den socialpolitiska arbetsgruppen fattade beslut om att föreslå att ett generiskt referensprissystem för mediciner tas i bruk i Finland senast våren 2009. Godkänns och träder förslaget i kraft ökar patientens självriskandel om patienten vägrar att ta emot ett billigare preparat som apoteket erbjuder och om inte läkaren anser att patienten behöver ett visst kommersiellt preparat som läkaren också ordinerar. (SHM 6.5.2008) Mera info finns på www.stm.fi, svenska och finska
Flera intressanta rapporter som berör funktionshinder, se www.stakes.fi, rapporterna är skrivna på finska 15.5.2008
Följ med behandlingen av ditt FPA-ärende via FPA:s e-tjänst. Du kan också söka om vissa förmåner via tjänsten. Se vidare www.kela.fi, svenska
Tio teser om välmående för studerande
Undervisningsminister Sari Sarkomaa har tog emot tio teser om välmående bland studeranden fredagen den 23 maj. Av teserna framgår det bland annat att studerande skall ha rätt till en hälsosam och säker studiemiljö. När det gäller mobbning, diskriminering och våld borde det satsas på förebyggande åtgärder och studerandena kräver direkt ingripande om det sker. Unga med psykiska problem behöver vård snabbt och saklig rehabilitering har stor betydelse för dem. Läroinrättningarna skall beakta att undervisningsmiljön och studentbostäder är tillgängliga. Funktionshindrade studerande skall beredas möjlighet att avancera i sina studier.Läs mera på www.stm.fi, på svenska, teserna endast på finska
Justitieombudsmannen avgjorde ett rekordantal klagomål under 2007
Antalet klagomål har ökat de senaste åren. Det största antalet klagomål och egna initiativ som avgjordes gällde socialskyddet, 20 % av alla ärenden som avgjordes.Se vidare www.oikeusasiamies.fi, SV
Psykoterapins klienter ökade under år 2007
Psykoterapi som rehabilitering tar allt större andel av FPA:s anslag för behovsprövad rehabilitering. Under år 2007 finansierade FPA för cirka 80 000 personer rehabilitering. FPA bladet nr 2 2008 skriver att antalet rehabliteringsklienter minskade en aning år 2007, men att klienter inom psykoterapin ökade 12 procent.
Se vidare www.kela.fi, svenska, nyheter eller FPA bladet
Juristens faktaruta i SOS-Aktuellt
Juristens faktaruta i SOS-Aktuellt 3/2008
Nya vindar blåser inom handikappolitiken och lagstiftningen
Den 8.4.2008 hölls ett informationstillfälle vid social- och hälsovårdsministeriet om vad som händer inom handikappolitiken och om de förändringar som är på gång inom lagstiftningen. På plats var omsorgsminister Paula Risikko, överinspektör Aini Kimpimäki, kanslichef Kari Välimäki och Aulikki Rautavaara från STAKES.
Mycket är på gång och minister Paula Risikko sa att man försöker genomföra de handikappolitiska förändringarna inom utsatt tidtabell. De funktionshindrade borde få hjälp och stöd enligt deras individuella behov. Förhoppningsvis kommer de nya lagändringarna att leda till mera individuella behovsprövningar och individuella lösningar, vilka underlättar de funktionshindrades självständiga liv. Något som handikapporganisationerna arbetar för.
Ministern informerade också om att hon regelbundet träffar företrädare för handikapporganisationerna. Arbetsgrupper från Handikappforum och ministern har bland annat träffats för att diskutera sysselsättningsfrågor.
Handikapporganisationerna har länge väntat på att handikapplagstiftningen skall förnyas. Att den skall förnyas står inskrivet i regeringsprogrammet - Matti Vanhanen II. De lagändringar som nu bereds skall överlämnas till riksdagen under hösten 2008 och målet är att de lagändringar som hänger samman med utvecklingen av systemet med personlig assistans skall träda i kraft i september 2009. Denna förändring är den mest efterlängtade lagändringen. Utvecklingen kommer att ske stegvis och de lagändringar som nu föreslås omfattar gravt funktionshindrade personer oberoende av diagnos. Det nuvarande systemet kommer inte att avvecklas utan det kommer att utvecklas och därmed också utökas. Personlig assistans kommer också att kunna omfatta andra stödåtgärder än personlig assistent för att stöda deltagande både inom och utom hemmet. Som det ser ut nu kommer inte personlig assistans att bli en subjektiv rättighet (en stödtjänst som kommunen skall ordna oberoende av budgeten, jämför dagvård) däremot kommer nu starka subjektiva rättigheter exempelvis färdtjänsten och serviceboende att kvarstå.
Andra förändringar inom lagstiftningen är att handikappservicelagen kommer att bli primärlag också för personer med utvecklingsstörning. Handikappservicelagen och specialomsorgslagen kommer inte att sammanslås helt på en gång utan sammanslagningen sker stegvis. Det betyder att delar av specialomsorgslagen kommer att kvarstå också efter den kommande sammanslagningen. Den pågående kommun- och servicestrukturreformen kan också medföra förändringar för specialomsorgsdistrikten. Reglerna om serviceplan ses också över.
Från och med 2010 flyttas ansvaret för tolktjänsterna från kommunerna till Folkpensionsanstalten. Förflyttningen medför inga förändringar gällande kriterierna för att få tolktjänst eller minimiantalet tolktjänsttimmar som kan erhållas. Förflyttningen leder till att de språkliga rättigheterna och jämlikheten mellan användarna förstärks.
Avvecklingen av institutioner för utvecklingsstörda och utvecklingen av självständigt boende för utvecklingsstörda fortsätter.
Arbetet med det nationella handikappolitiska programmet har börjat och målet är att få det färdigt till 2010. Utgångspunkten är att det finländska samhället finns till för alla. Social- och hälsovårdsministeriet har ansvaret för beredningen medan STAKES koordinerar arbetet. Det handikappolitiska programmet kommer att vara ett arbetsredskap för utvecklingen av den finländska handikappolitiken, erbjuda ett styrinstrument för förverkligandet av handikappolitiken och verka som ett arbetsredskap för ratificeringen av FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter.
Mycket är på gång och vi får hoppas att utvecklingen för med sig möjligheter till ett självständigare liv för alla funktionshindrade i Finland.
Ulrika Krook
Juridiskt ombud
Norden
Socialstyrelsen i Sverige har utfört en utredning om personlig assitans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, publikationen finns på